Tänk er vad många lyssnar till
skvaller från var mans mun
Fransson, han håller låda
och historien, den är tunn
Var har han stoffet hämtat,
ur tidningen, eller vad?
Så många tomma rader skrivs
på allehanda blad

Stiernberg som fisken nappar, han
brukar ju vara snabb
räds inga motattacker
alla vet han är bra på gnabb
har slika fantasier
att ingen väl honom slår
i konsten att förlänga så
långt detta bara går

Själv är jag mer försiktig, jag
känner mig ganska feg
Rädd för att väcka vrede
finner jag på en annan väg
kan inte riktigt skratta
åt dumprat ens i ett rus
hellre går jag och gömmer mig
stannar så i mitt hus

Fransson och Stiernberg skränar, de
råkar varann så lätt
födda med varsin stämma
som vill höra att den har rätt
Vem är nu föremålet
som får dem att väsnas så
Tonen är rå fast djävlig, och
som männen synes må!

Timmarna går, och sedan blir
aftonen märkligt dov
Ingen vid bryggan ryar
om sitt ämne förutan lov
Granngossen på mig tittar
hans mor stänger dörren sin
Har nu den stunden kommit att
skammen har blivit min.



18/8 2015