Jag öppnar mig, alla små dörrar i min myllrande hud.
Hans huvud är så litet skärt, är du redan tillbaka....
Bäddar mjukt i djupet. Klättrar ned i mörkret lägger gräs och mossa.
Lägger lindar lägger lindar samlar fjun hela dagarna.
Bäddar dödens bädd där kroppen ska somna och bli jord.


Är du redan här?
Nyss sprang du snabbast av alla.
Hoppar och skrattar gör dina ben.

Jag vill inte omsluta ditt vilda skratt i min sorgmantel
se dig singla ensam över på andra sidan
in i tystnaden
vi blir alla upplösta i tusen bilder sedan tusen åter...
jag vill att du ska vara den samma, alltid
bara så.


Jorden gråter
lejonen gråter
föräldrarna gråter
alla och allt gråter
barn ska aldrig aldrig ligga i en grav på kyrkogården.

Jag reder dig en annan plats
stampar hugger rent långt bort från konstiga religiösa riter.

Här är rent och öppet
här i mig du ska vila.