Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tillit


Den vackra Parken



Din puls slår så tyst och lugnt och skickar en varm signal över huden.
går med långsamma steg till parken och matar fåglarna. Sitter invid grenen och minns livets glada dagar.
Du samtalar med människor. Din skjorta är lätt uppknäppt håret bakåtkammat trafiken mullrar på långt avstånd och håller platsen i ett betryggande lugn fri från stress trängsel och avgaser.
Den gamla eken står ståtlig och ligger med sina grenar över parken. Mellan sticker solstrålar fram och värmer ansiktet.
Du vandrar vidare uppför smågatorna i kvarteret.
Går med en kvinna bredvid. Ni har just träffats och slagit samman.
Ni hittar en liten uteservering
där ni slår er ned. hon pekar att hon bor i ett av fönstren ovanför. Du serverar henne varsamt medan era ögon möts. Ni sitter där länge och samtalar, skratt följs av en och annan tår men ändå med ett leende på era läppar
då plötsligt solen går i moln.
Du tittar på klockan och börjar tänka på refrängen. Hon ler och tackar för sällskapet och säger att hon ändå är tvungen gå.
Ni reser er och omfamnar varandra hjärtligt och tackar varandra
för en trevlig stund.
De första regndropparna slår mot marken och det mörknar. Snart är hela gatan tom på människor. Tom ödslig men full av fina minnen.




Prosa av Lars Gullberg
Läst 116 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2015-08-27 13:50



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg