poeten
är dimman
mellan horisontens skugga
och universums öppna läppar
formade till ord
som fanns före materian

poeten
är känslan
mellan tavlans mörka färger
och golvets lutning
formade till tankar
som fanns före rummet

poeten
är bäraren
mellan amygdalas hud
och den optiska illusionen
formade till valet att leva
eller för alltid vara död

som en jävla fjäril
fladdrar man runt i eterns totala vakuum
letar efter en enda partikel
en enda
som det går att hålla fast i
ta på
känna
ett reellt existerande någonting
som inte bara smälter på tungan

jag saknar dig, säger du
och det skulle i mina korta hjärna betyda
att tidspilen är satt
vi är på väg i en determinerad riktning
som bara leder till ett enda ställe
inte en mängd
inte ens flera
och det spelar faktiskt ingen roll
på vilket sätt vi färgar in det
så kommer ingen vara den andre
och dessutom fattar jag inte
det där med mängd
jag menar är vi en mängd
du och jag
jag undrar för att jag är säker
på att vi inte är
en sådan där mängd
som blir vackrare och vackrare
ju längre man tittar på den
vi är bara beståndsdelar
allt är bara syre och kol
det är inte att jag vill plocka isär dig
men du vet helheten
skymmer utsikten

ta en grafisk kurva för en spegel
och tänk dig
varför man skulle vilja göra en sådan
varför
finns det inte tillräckligt med spegling
men jag vet
man ska inte ifrågasätta
så jag skär in en kurva i ditt öga

jag drömmer mardrömmar, säger du
och det går ju att tyda hur som helst
bara för att man faller utför ett berg
så betyder det ju inte
att det nödvändigtvis går att lita på
jung
och jag skulle aldrig knyta ett gummiband
runt min fot
för att sedan med dov och myndig stämma
deklarera
min djupa tro
som orsak till att hoppa
det bör ju faktiskt vara lite studs
i argumenten
och drömmar har ju alltid varit elastiska
för enda anledningen till att man drömmer
mardrömmar
till att börja med
är ju att man sover

poeten
är ryggen
mellan det som har varit
och det vi ännu inte vet
om det finns
eller om det någonsin funnits

så ta ett prisma
krossa det i tusen bitar
och dansa sedan över de vassa regnbågarna
i de gråtande blickarna
och säg mig
att det är en illusion

jag menar känns det så eller?