Måsarna flyger också här. Jag är som dom nu.
Utan hemstad.
Inte häller här lever jag. Men det händer att jag andas
bara för att inte vara slav under dikten.

Någon spelar trumpet vid slussen.
Ett flygplan dånar ovanför människorna.
mina ögon lyser men i huvudet torkar blodet.

/ Finns det någon förlåtelse? Jag frågar finns det någon
förlåtelse för allt jag inte gjort?

Finns det ingenstans ett varmt bad?
Eller en tystnad som låter frågan vara i sin
fullkomlighet. Finns det en plats varifrån
vi kan se stjärnorna; där dom färdas under oss?

/
Bilarna åker också här. Träden spränger grönskande mellan taken.

Om det gick att röra vid stunderna utan att repa deras yta.
Skulle inte du också vilja leva då?