Än en gång går vi här, hela Götgatan fram,
och än en gång är vi druckna som få.
Sjunger "är det såhär det ska va'; ett liv utan glam;
likt ett korthus i korsdrageblåst?"

Men så skrattar vi gott åt all jämmerdal,
tänker "annat kan en knappast väl gö'!"
Medan solen gick ned och natten blitt sval,
svor vi högt, om vi så skulle dö:

Blir detta vår sista kväll o morgondagen ställer in,
då ska vi sjunga för Stockholm idag;
för den fina kamrat, som hon åt oss har vart,
när vi stundom har supits plakat.

Blir detta vår sista kväll, då saluterar vi dig.
Kära Stockholm, vi tackar för allt;
trots tider vart tuffa, har det också vart rart.
Så, tack ska du ha och god natt!

På det sunkigaste hak, där finner du oss;
de dömda att grubbla sig galna.
Du är välkommen in, på en pilsner, förstås.
Låt oss sjunga till ångesten falna.

För här på lokal, är vi av samma slag,
så lämna skammen vid dörren min vän.
Och har du inga stålar, då bjuder jag,
så tar du rundan när vi ses igen.

Blir detta vår sista kväll o morgondagen ställer in,
då ska vi sjunga för Stockholm idag;
för den fina kamrat, som hon åt oss har vart,
när vi stundom har supits plakat.

Blir detta vår sista kväll, blir det med en smäll,
och ingen strupe ska sukta av törst.
Det har du ingenting för, vad du än gör,
att försöka vara bäst eller störst.

Här har simpla själar sällskap, här är vi alla samma skrot;
de som grubblat sig skvatt galna när inget annat råder bot.
Här har vi alla lika värde, här behövs det ingen falsk fasad.
Och blir det här vår sista kväll, skålar vi för Stockholm stad!

Jo, blir detta vår sista kväll, då saluterar vi dig.
Kära Stockholm, vi tackar för allt!
Trots att tider vart tuffa, har det också vart rart.
Så, tack ska du ha och god natt!