På tåget härom dagen råkade jag höra
En ung pojke fråga sin far
En helt grundläggande fråga
Han sa, “Pappa, säg hur det känns
Säg mig hur kan jag veta
Säg mig pappa, hur vet jag när jag är kär?”

Och hans far visste inte riktigt
Hur han skulle svara på denna fråga och sa:
”Sonen min, grabben tro mig, när du händer då vet du det”
Och den unge pojken blev tyst
Inte helt nöjd med det svaret
När du är ung, du vet, är det svårt
Svårt att vänta

Och då jag gick av tåget tänkte jag ännu på denna fråga
Tänkte på hur jag skulle besvarat den själv
Om jag nån gång själv fick ett barn som ville veta kanske skulle jag svara såhär..

När du blir ordentligt kär
Då blir hela din värld uppochned
Och hela magen fylls med fjärilar
Du tänker blott på hur hon ler
Finns inget annat viktigt nu
Utom att stå henne bi
Och du längtar när hon är borta
Och du brinner när henne du se
Och världen fylls med solsken där du går
Det får dig skriva och att sjunga
Det är nåt mycket speciellt
När du blir ordentligt kär

Ja, kanske skulle jag svara så
Eller nåt som liknar det
Om jag nån gång fick ett barn