Hela poängen med brevet var att skildra verkligheten precis som det var och den var smutsig, precis som kuvertet som det kommit i. Jenny hade låtit kuvertet ligga framme med öppen kant för att få Stefan att tro att hon läst det. Eftersom hon inte visste någonting om innehållet behövde hon inte oroa sig för att ställa ogenomtänkta frågor. Hon hade överlämnat allt till honom och han hade svalt hela upplägget. Inom tio minuter hade hon fått höra hela historien om deras möten och ångern hade sköljt över honom. Jenny hade suttit tyst. Han hade lämnat henne i lägenheten i behov av att vara själv.
Jenny knaprade på chipsen från gårdagskvällen och tyckte att de hade tagit smak av stanniol. En bismak av metall lämnades kvar i munhålan när hon svalt, ändå tog hon mer. Hon tryckte ner tangenterna.
Tentan hon skrev handlade om Världsbanken och utbyggnation av vattendammar i U-länder. Från början hade hon valt kurs på måfå men ganska snart var hon känslomässigt engagerad och upprördes av orättvisor. Hon hade sett fram emot tentan men händelsen med brevet hade medfört att hon tappat styrfart och nu fick hon vara glad om hon blev klar med skrivandet i tid.
Brevet låg kvar i fönstret dit han slängt det. Jenny sträckte sig efter det med sina flottiga chipsfingrar. Hon var noga med att inte råka läsa och vek det så att endast enstaka meningar syntes. Hon fotade meningarna med sin mobil och skickade bilden till Agneta som ett okommenterat sms. Därefter letade hon upp henne i kontaktboken och tryckte Radera.