"Faller i dvala.
träs i tystnad och i töcken av nedfallna blad.
förfallenhet gårdag men i ljust och bevarat minne"









Det lyser i korvkiosken
och gänget har samlats med sina mopeder

Flickorna klättrar bakpå till pojkarnas förjusning
Trasigt jeanstyg släpper trådar, kinder om axlar.
doft av petchulia indränkt i sliten palestinasjal

Han önskar så och blundar
en sådan natt,

Nu, äntligen efter veckor av skolsal,
ska de då äntligen, äntligen göra det tänker pojken
med hårband och silverring i örat

i mörker, på en öde strand
av eld och öppet hav ut

öppet som en famn att falla över.

vara nära i en stund som aldrig kan ta slut.
timmar då natten ligger kompakt

med sin måne och sina hemligheter
om vad som finns på andra sidan den

försvinner fingrar
in i långt svart
okammat hår

(Lars Gullberg människovän humanist och poet