Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om förmågan att vänta ihjäl sig på sin kärlek


NATTVAK

Timmarna innan hon vaknar står tiden still och världen är helt tyst
Förutom i min kropp, där är allting kaos
Jag räknar stjärnfall på himlen och hjärtslag i bröstet
Jag har tvn på men på låg volym så den inte överröstar mina tankar
Jag lägger mig och sätter mig och lägger mig igen och går upp
Tittar på klockan som nu verkar gå baklänges
Jag somnar för ett ögonblick men en dröm säger mig att jag ska vakna
För ett ögonblick fryser jag till is när jag inte vet varför

På himlen har stjärnorna gått och lagt sig och i mitt bröst har hjärtat nästan stannat
Jag försöker intala mig att det inte är långt kvar men det är inte sant
En timme är inte längre en timme utan en dag och en natt
En sekund är ett andetag för lite
Det plingar till i telefonen, kan det vara hon, så här dags
Öppnar upp mitt sms med darrande händer och läser Coops veckoblad
Jag äter något på rutin och ser en film eller två som inte handlar om något alls
Jag funderar på saker som går det att stå på huvudet om man sitter i rullstol och lever jag än

Batteriet i min mobil dör plötsligt och ett par skälvande sekunder tar det att koppla in laddaren
Nu är den på igen men ingenting har hunnit hända under tiden
Jag går ut på balkongen och tittar på människor som vaknar till liv
Jag känner på luften och går in igen
Somnar återigen ett par minuter till ljudet av mina egna andetag
Vaknar igen och konstaterar att ingenting har hänt
Klockan är sju och det är nu ljust
Inne hos mig är det tyst mörkt och tomt
Jag ger upp mitt vakande och går till slut och lägger mig
Innan jag somnar plingar det plötsligt till i mobilen
Och jag somnar till orden hoppas du har sovit gott älskling
Med ett leende på mina läppar




Fri vers av Chriztian Wennersten
Läst 172 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2015-11-22 02:59



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Chriztian Wennersten
Chriztian Wennersten