Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


stam

Hon tänder sin ensamlykta
det sköna hon svävar i
påminner om dagen då mamma flöt iväg som korkad kork
jag kniper om såret
att hon aldrig talade med mig
att jag var två tokiga tanters barn.

Jag halkar i din bortvända MataHarivärld
du tiger nu
går bakom ryggen och betalar priset
vänder tacksåmycket sidan till
för att få vara med
"blir Kvinnor som kan"
finandligt omvandla ilskan till pärlor
lagom stora
för
hans feta hals ...
mina pinocchionäsor pekar under huden
min lilla gris har inget kvar till fina farbror.



Kommer också jag malas i din nätta kvarn i gryningen?
dunkar huvudet i din dörr
men nu har du flyt
öppnar inte
jag ser flödet utifrån
leken hon räddat
väsen virvlar utan att skadas
rymd
hörlurar skyddar dig från mig
du har flyt nu
var vi någonsin vänner
egentligen?
vill ha dig ändå för du gör mig så ful och verklig.









Prosa av Magdalena Eriksson VIP
Läst 187 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2015-12-08 10:00



Bookmark and Share


  Sommarina VIP
Shit va bra du skriver. Rätt på och ärligt.
2015-12-09

  Lars Hedlin VIP
Starka orden som går rakt in i märgen
2015-12-09

    Elisabeth Nilsson VIP
Fantasifulla metaforer och spännande flöde i din starka text!
2015-12-08

  Palett VIP
Stark text !!
2015-12-08

  Marita Ohlquist VIP
Läser och läser om!
Många bra strofer här, går inte att välja.
2015-12-08

  i af apa
ful och verklig...!
har nerv!!
2015-12-08

  lodjuret/seglare VIP
Det är sånt en vill läsa.
Sånt får en inre att jäsa.
2015-12-08

  Nanna X VIP
Många små pärlor i denna: ensamlykta, två tokiga tanter, pinocchionäsor, ful och verklig...
2015-12-08
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP