Jag drömmer om bättre tider
Där livet inte svider
Och själen inte lider

För jag irrar planlöst runt
Och ältar en massa strunt
Trots att jag vet det är dumt

Men kan inte förskjuta
Min melankoliska skuta
Så verkar omöjligt att sluta

Och vet inte vad jag ska göra
För från min hjärna får jag höra
Att jag borde självförstöra