Ångesten slår ner

rakt in i hjärtat

som inte kan värja sig

mot tankarnas kraft

Allt fryser i ett andetag

när verkligheten återigen

tränger sig på

och gör sin stämma hörd

Och man vet att

man måste ut med allt

som sitter som hemligheter

bakom låsta dörrar

Då önskar man 

att få stanna kvar

i det rosa skimmer

som gömmer allt det trasiga

Men man reser sig ändå

fattar mod och lämnar ut

allt det falska för att kunna

bli en sann levande människa