Jag känner en man, äldre än mig, trevlig, men blir ofta för full, ibland utslängd från krogen, sluddrar alltjämt, vacklande gång, alkoholen raggar på mig, doften av sprit, gör mig äcklad, känner obehag av sluddrigt uttalade komplimanger, sexismen flödar, ett överförfriskat ego är tänd på mig, han ringer mig om kvällarna, hemifrån hans hus, där partyt är igång sen klockan tre, vill att jag ska komma, när han är tillräckligt onykter, vågar han ringa mig, spottar ur sig fulla komplimanger, alkoholiserade ord, som ej vågas yttras imorgon, jag fick ett sms, trodde inte mina ögon, det plingade till, och jag såg hans namn, kände äckelkänslor, vad nu då, vad vill han denna gång, jag ska få nya lökar, det var vad han skrev, större tuttar är vad han önskar, - ge mig tre månader, så pröjsar jag sillisar till dig, om tre månader, har jag större tuttar, om jag vill, finns motkrav, äcklas av tanken, att kyssa en alkoholiserad mun, vägrar spritdoftande läppar, och berusade famntag, mannens självkänsla talar, i berusat tillstånd, mental kollaps, sillikonlökar... vad menar han, duger jag inte som jag är han blir aldrig min, får aldrig röra mig, never, jag säger nej, sanningens ord, jag vägrar alkoholiserat umgänge, du kan inte köpa mig, du kan inte få mig för större tuttars skull, drick upp dina ord, berusa ditt ego, smutta på ditt kvinnoförakt, din sexism, noll respekt för kvinnan jag är, du är ett fyllerecept, likt alla alkoholister, jag känner odören, jag spyr, jag mår dåligt, av blotta tanken av dig, känner doften av sprit genom luren, du har för evigt gjort bort dig, förlorat min respekt, det lilla jag hade kvar av dig, finns inte kvar... jag blir aldrig din... du kan inte köpa mig, för ett par större tuttars skull... du kan inte köpa mig alls...