Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Drömmen om en tidsmaskin som gör att jag kan äta kakan och ändå ha den kvar


Etervinden drar


Etervinden drar
bort vi far
bort från allt som var.
Men kanske finns det gamla kvar
Kanske verkligheten minnen spar.
Kanske kan jag en gång komma dit
fast vägen verkar fylld av skit.
Men klockor saktar under acceleration.
Det väcker åter tron.
Det kanske finns en väg tillbaka.
Kanske kan jag åter smaka på mammas stora, goda honungskaka




Bunden vers (Rim) av lean
Läst 204 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2016-01-13 08:59



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lean
lean