någonstans, på något sätt har jag blivit helt tom inombords.
död på ett sätt som jag aldrig trodde kunde existera
en vansinnig död som skrattar åt allt som en gång fanns - ett vakuum - ett icke-finnande - en slags icke existens
en tung tomhet , som jag bär omkring på - i mig själv - stångar mig genom vardagen utan hopp
Allt är så jävla trasigt. Psykiskt trasigt. Själsligt trasigt. Kärleken är trasig. Hatet är trasigt. Och det är så jag rör mig, genom denna värld, som redan är död i min ögon...