Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

försvunna känslors kropp

vad är värst?

tystnaden
eller
smockan som sitter i munnen
ticksen
vad är värst?
minnet av dig naken på hallgolvet redlöst full
hur du försökte skyla dig
eller är det
stanken från dig och blicken när du magpumpas?

sovande svullna kropp
försvunna känslors kropp

Jag tror värst av allt är en ung människa som ser gammal ut på ögonen
som nöjer sig att få en liten skitbit av sig själv
som accepterar att medicinerna packar in
livslusten i tablettisk marmor

bara en liten tår avslöjar var du finns
jag följer spåret
blänket
lyssnar efter min vackraste unge

knoppens tid
dansar i huvudet på mig
minnet av vem du var
hon som inte finns mer
att hon ändå finns kvar i mig

det friska skära ansiktet
skrattet i syrenbusken av ett lyckligt barn
som guppar och guppar
bland blommor gredelina

jag var din tant gredelinamamma
nu är jag en landningsbana av ordnade förhållanden.




Prosa av Magdalena Eriksson VIP
Läst 186 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-02-11 15:50



Bookmark and Share


    Tommy M VIP
Isande livsnära - det varma möter det kalla.
2016-02-13

  i af apa
som en uppsprättar
kniv...
2016-02-12

  Sommarina VIP
Känslosamt och starkt, skrivet griper tag i strupen
2016-02-11

  Stefan Albrektsson VIP
Ouch - förfärande starkt, och efter att ha läst "fula fula älskade ankunge", nästintill obärbar att läsa - det sitter värk djupt i magen...
2016-02-11

  Respons VIP
Väldigt stark och berörande text!
2016-02-11

    Elisabeth Nilsson VIP
Så smärtsamt och bra skrivet om barnet idag och det som fanns för länge sedan.
2016-02-11
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP