Jag visste
ingenting
om att ditt hjärta hade stannat
slutat slå
tagit uppehåll från mitt

och resan till Toscana; min längtans stad
som aldrig blev
bara orden, intentionen
timmen efter; ett avslut

vår förbindelse var aldrig en förpliktelse
för dig
för mig
var våra löften gränslösa
vidsträckta och bottenlösa
som trådarna av silver
de som alltid omslöt vårt kött
de som aldrig skulle vittra
föll de sönder
ändå
Jag har väntat denna dagen
för du
har alltid burit flykten inom dig
som ett smycke
som din ring runtom mitt finger

en vetskap
för tung att bära

farväl