Tassarna hänger som stora gräddbullar
vi går över isen
frusna åkrar
skallrande små ekar längs banvallen
tre går på promenad
bära kisse är våran grej
blev det som
snålblåst
tjyvrackans kallt
åkrarna prydligt inpackade
bära kisse
gå å tänka på flyktingar i motvinden
på våren som är en studsboll mellan klimatförändringarna
tur att kisse inte vill gå själv
tur att kisse är så söt
vi behöver annat att tänka på
åldrandet kommer inte tydligt adresserat
kommer
smygande
långsamt slitande i huden
garvande skinnet
trycker oss till varandra
vi är varandras bollplank
boll boll
katt människa vind.

Döden är inne nu
modern som svarta döskallar
kläder
tatueringar

Döden inte vara svart och cool
och bekväma stolen
jag säga
förluster
smaka blod och gamla blommor
datavärldens smärtfria död
den barn och ungdomar leka
kosta en förlorad chans att möta liv
vara hej då utan blod.

Var är de unga arga nu?
kanske sitter de hemma och skrattar åt en död som vinglar omkring i ett skenbart rum i en påhittad värld?

Kan man vänja sig vid döden?
Tacka vet jag Bröderna Grimm tänker jag surt
eller Alice i underlandet ... huvudet av sa drottningen
tom med småländska historier är hemskare och närmare döden är datafjantvärlden!

Ruggar mig
darrar av stel kyla
idag är det på gränsen
man vill fanimej inte gå ut
efter hundra meter är näsan och kinderna blåa
katten halkar och glor uppfordrande
bär mig jag fryser.

Inte alla skjuter zombies
men många nog för att jag ska undra
vet att man ska vara försiktig med att kritisera
yppa minsta åsikt om andras verklighetsflykt men
jag vill ju ha sällskap....

Fan vad de blåser idag
bara jag och mannen och kisse ute
tomt på folk
tomt fridfullt och kallt.