Jag ligger vaken här i mörkret och lyssnar till dina lugna andetag.
Din arm ligger tungt mot min kropp och jag omsluts av din trygga värme.
Min hand vilar lätt på din bröstkorg,
den höjs och sänks medan du andas och jag känner dina hjärtslag mot min handflata.

Här intill dig, i nattens evighet, långt ifrån den värld som fysiskt håller oss ifrån varann...
... här kan vi tillåta oss den närhet som våra själar alltid känt.
Jag sluter ögonen igen och känner hur dina andetag blir mina och hur konturerna mellan oss suddas ut när vi långsamt förenas i sömnen.