jag sitter vid mitt skrivbord, ensam med mina tankar och låter ett ljus brinna ned. Jag tänker: dessa rader jag så gärna vill att du läser i natt då du ensam går genom staden. Ensam som jag, en rad av fåglar på en telefontråd mellan våra tankar. Jag tänker och blänker med min mobilskärm där jag ser mina ögon och dina hur de möts, möts bakom månskensplanetens gator in bakom gränderna upp, och in i de trånga fönstren av spruckna fasader som förbinder oss, med resten av himlen, där kratrarna längtar efter vår. jag skriver ned ditt namn, din adress, och din ögonfärg. Snart slocknar ljuset och det blir helt svart, men jag vet att du går där med mej ensam genom staden hem. Staden du och jag går ensamma i, och kröner oss.