Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sedan jag slutade skriva drömdagbok - eller nattbok - och plåga min omgivning med mina drömmar, har jag slutat komma ihåg dessa. Men två av nattens drömmar minns jag dock eftersom väckarklockan väckte mig. Här är alltså en av dem.


Ihågkommen dröm

Jag gick på en ganska sumpig strand med två personer, ett barn och en man lite yngre än mig. Det gällde att ta sig fram till vattenlinjen utan att hamna i ett slukhål. Jag tänkte just på ordet slukhål när vi hoppade från tuva till tuva. Så stannade vi upp och jag började prata med mannen bredvid mig. Jag sa till honom: "Både du och jag vet att detta är en dröm." Han såg tvivlande på mig. "Jo, men det är det", fortsatte jag," men här finns ändå fantastiska detaljer.Kolla ner på marken, du ser minsta gruskorn"! Vi tittade ner på marken och mycket riktigt. Allt var detaljerat, i 3D och i färg och tedde sig mycket verkligt. Då sa mannen: "Men om du sedan vaknar, hur vet du då att det du vaknat till inte också är en dröm?" Ja, tänkte jag, hur vet jag det...?

Så hoppade vi vidare på tuvorna medan vågorna sköljde över stranden fram och tillbaka några meter bort. Barnet kom först till vattenbrynet.




Prosa av Algotezza VIP
Läst 204 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2016-03-09 19:50



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Algotezza
Algotezza VIP