Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Allt det patetiska med att dikta i lust


Den kärlekskranke Sysiphos

blicken irrar likt en lögn förlupen,
fullkomlig i ett tappat andetag
vill den skeppsbrutne aldrig hitta hem

Odysseuskt söker han bland spillror
förirrar sig i hoppet
längtar, stött i aska (hennes utbrända stjärnor)
låter solen rasa
över spridda skärgårdsöar
som smyckar öst till väst
en smekning från bröst
till silhuetten av de ord du läst

flämta
se solsken splittras
över landskap strött
i fräknar och pärlor


Fri vers av Dick Ainranher
Läst 299 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-03-18 20:47



Bookmark and Share

  Inkarasilas
Det var fan så snyggt då, distanserat, smått cyniskt och jävligt längtansfullt ihopflätat a la fiskben i kolsvart hårsvall för övrigt hoppade jag till vid titeln, tänkte aha, har han varit i Berlin och svirat, sen lugnade jag mig och försökte liksom vara normal och inse att det finns de som är litterära och bildade och hela jävla baletten och ack de gamla grekerna, bara på att igen liksom , den eviga plågan med kärlek. Jag tystar nu min svada och tycker att den här är ruskigt fin. Hej!
2016-04-03

  Solstrale VIP
Harmoniskt samspel som ger en tongivande eftersmak! Tack!
2016-03-20

    Melona
Bravissimo!

Tycker om att få kastas i den litterära overklighetens alla myter för att sedan hamna på en skärgårdsö. Äsch. Vackert är det och du, det är skönt att få ta del av poesi.
2016-03-19
  > Nästa text
< Föregående

Dick Ainranher
Dick Ainranher