jag stod vid dörren. sköterskan såg mig... "ser ut som du har fått besök..."
"Alexander" sa jag... "Alexander..." sa sköterskan "Alexander..." sa hon. "Får han komma in?" frågade sköterskan. "ja" sa hon. Hon är en gammal varelse nu. cellgifterna har svultit henne in på bara benet... Jag kramar henne... Hon gråter... så som döende gråter. Utan tårar. Bara gör ifrån sig ljudet. Och kroppen skakar som vid tårar... bara rörelsen och ljudet. Och säger i örat på mig "åh Alexander... Jag har så ont"
"Ja stackarn, de e inte lätt"
"Jag vill dö, jag vill dö, jag vill dö, jag vill dö..." svårt att veta vart man ska sätta benen. De finns ett sätt. ett sätt som bara är. Och de allra flesta är offer för detta sättet. De är några som säger att detta är de rätta sättet. å så följer bara folk med. jag är INTE överens om detta sätt. Men väljer man det så håller folk sig lugna oftast. Hon är den tredje... Farsan... syran... och hon... Jag sätter mig. Hennes ögon bara tittar på mig. Jag vet inte vad jag ska säga? är lugn... som vatten.
"snart är det över?" säger hon "kommer Veronica också?" "Vet inte" svarar jag "jag kan kolla?" jag börjar skrivs ett sms "säg högt vad hon säger" "Jag skickar ett sms" "De är snart över" kanske bäst jag ringer tänker jag.
"Hej"
"Hallå.. De är jag. hur är det?"
"Så där"
"Mm hm"
"säg högt vad hon säger"
"har du besökt mormor i helgen?"
"Nä... tänkte göra det idag"
"aha för jag undrade bara"
"är du där nu"
"a"
"tror du hon orkar två besök på samma dag?"
"Vet inte"
"vad säger hon? de är snart över"
"är de okej om Veronica kommer imorgon?"
"Vet inte om jag lever då?"
"vad säger hon?"
"mormor säger att hon kanske inte lever då?"
"aha"
hela grejen började spåra ur.
"hade tänkt komma lite senare, men vet inte om de har öppet då?"
"Jag kan höra med dem när jag går. så hör jag av mig när jag vet."
"okej."
"Så hörs vi lite senare"
"okej"
"ha de så länge då"
"detsamma"
"vad sa hon?"
"hon kommer lite senare. men orkar du de då?"
"Vet inte" ögonen är helt matta. Hon är så liten i sin säng... slangar går igenom henne. Vi sitter tysta en stund. hon blundar sedan tittar hon på mig och blundar lite till. Börjar harkla sig. "kan jag få lite vatten?" "De e klart" Jag hittar ett litet glas med sugrör i på en bänk. Håller fram de så hon kommer åt sugröret med munnen. "får du i dig något?" "en dropp" "vänta lite... Nu då?" hon nickar. "mer?" "lite till" "okej" "Nu då?" "en mun till" "Så?" klappar henne över huvudet. drar handen över skulderbladet å ryggen. sätter mig.