Regnbågens alla känslor inuti mig
men jag vet ej
du frågar
men jag känner dom inte

så ler du
och böjer dig som ett djur
öppnar ängarna
undrar vad som händer
vad jag gör

Jag fyllde naturen med vita fjärilar
för att flyga till din himmel

Men om jag inte

om jag drar mina sena nätters mörker över dina axlar

ser du mig då
ändå

Lyckan förseglad i rum

ett ofött embryo dansar i källaren av din kammare
men det vet du inte
dörrskåran väck, så väck
ingenting är galet

bara mina släta väggar
i tacksamhet gjutna bortom linjer
och ansiktet
täckt av rodnad

Floden drar nu

far mot blodsjön
kittlar
mina strävsamma nervers längtan

det vidöppna bidar
språnget mitt