Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När vi ser bortom begären, när vi vågar möta Djupet. Blodet. Tårarna, först då kan vi dö, för att återuppstå och Älska i det nya riket - Hjärtats rike. Där vi är regenterna. Från slavar till uppresta själar, Drottningar och Kungar - Hjärtats äkta vara.


___©__ EN BLÖDANDE QUINNA

 

Darrar.. inte...
Längtan... nej...
Aldrig mer...
får inte...
...
borde inte...

Gud

skapade Du detta?
Blodet?
Hettan?
Mannen?

- NEJ!!!

Villfarelser...

- Nej, jag vet
det är ännu en
prövning...

Denna gång
går jag inte som
en mal mot ljuset

malplacerad
duperad av själviska begär

jag går bakom allt det där
tar en genväg
accessen till den sanna kraften
bakom egot
och kundalin
bortom, bortom, bortom

DÄR
lyser det på riktigt
nu rinner tårar på min kind
tårarna i skötet får ursäkta
de heliga tårarna från
mina ögon som
sett så mycket
får företräde

Vatten, må spola bort
jag har en gråt att gråta
en glädje att värna
jag är en fuktig Quinna
men
aldrig, aldrig, aldrig
jag någonsin blir slav igen
under mina egna begär

Aldrig mer jag tappar mig
jag tänker älska med
Universums själ
Han som kan inta formen
av en man
får hålla mig varm
och tala förstånd med min själ

Aldrig mer jag tappar mig igen
fukten från mina tårar är
den sanna källan in i mig

så många gånger
jag öppnat min dörr
till män som brustit för mig
unga män, åldriga män
barn, kvinnor
de gråter för mig
murar som rasar

män jag älskat
och kunna ge mitt liv för
allt för tårarna
och de
Våldtog
omärkligt det renaste i min själ
Jag vaknar nu
Jag ser nu

g e n o m
mina egna tårar

VAD FAN HAR NI GJORT!!!!!?
Fy fan!!!
Djävla svin, dragit min kärlek i
smutsen!!!!

Fy fan!!! Otrogna jävla kräk.
Sockersöta leenden.
Falska tal.
Jag var med...
Jag gjorde fel
Jag var en av de ruttna.

Trasiga, äckliga jag.
Jag förlåter, förlåter, förlåter
tror jag, borde jag,
bör jag, ska jag...
- men kan jag???

Ja, det tydliga, det erkända,
det sagda, med korten framlagda.
Jag förlåter - ingen ska behöva
känna skuld.
Alla gör vad de är kapabla till,
likaså jag,
vem är jag att döma?

Jag överlevde, överlevde, överlevde
med hälsan i behåll
behåll
behåll

fångade upp mig själv
jag ser lismandet fortsätter
falskheten lever vidare

Än lever Bror Duktig
Gudsfruktig
Rediga mannen
- Vem bedrar Du idag?
Bedrog Du Din underbara fru?
Med någon annan
när Du släppte mig
som Du bara älskat
verbalt och astralt
ringer Du andra och gråter?
Nu
eller är Du trogen Din fina fru?

Och Du
och Du
Ja ni vet i hjärtat
ALLA
vad fan ni gjort

Jag vet
Min skuld

Aldrig mer
Aldrig mer
Aldrig mer

Jag lägger mina tankar
på smutsiga lakan

Gud, Jesus, Maria
Universums vackraste allt
förlåt min synd
Jag älskade andras män...

Förlåt.

Jag var nere på hjärtats botten
en människospillra
öppen, sårbar, kränkbar
ni menade dyrbar

ni vet jag protesterade
när ni ville slå mig
- visst sa jag ifrån?
Skrek t.o.m

Ni slog mig aldrig
- men viljan fanns

Jag tog min trosa
med blod på
blodet från mina sargade ögon
som inte trodde vad hon såg
Vanställda kadaver
krig och lemlästat
blod och slagfält
krigsmedaljer
och sockersöta
lögner, och inlindad
sadism i gyllene snören

Jag tog min vita trosa
som aldrig snuddat mitt sköte
trosan med blod
från alla droppar av lögner
som format sigill
av oförglömliga konsekvenser

Jag tog trosan
föste den vid min vandringsstav
Band den med min silvertråd
reste min fredsfana,
viftade med min blodiga trosa
och ropade så hela
MULTIVERSUM
gungade
- NEJ, det är över Nuuuuuu!!!!
Jag vill ha fred!!!!!

Mitt sköte är en fredens plats.

Jag Niger
ställer mig ödmjukt på knä
känner en
(tårar medan jag skriver
Innanför mina kinder)
en faderlig hand på min hjässa

En moderlig bris
dras in genom min mun

Jag andas in
- Jag är förlåten
Gud, jag prövas
Hur ska jag förlåta????

Måste!
Ska!
Bör!
Klokt!
För min egen skull!
Måste gå vidare!
Känna tillit igen!

Men Gud,
det var ju inte bara en
eller två
eller tre
utan en hel kavalkad
och jag en av dem i denna
makabra varieté

FAN!!!!!
- Allt jag ville var ju att älska!!!
Älskade jag inte, med allt jag hade då?
Höll jag inte på att få hjärtinfarkt?
Krossades inte nästan mitt hjärta?
Krossade jag tyvärr inte hjärtan då?

Ja det var fan.
Om Satan finns så
har jag varit med i ett
B L Ä N D V E R K

Solstickan så oskyldigt på paketet
pojke med busig lugg
Din eld var allt annat än renande

Adjö, jag lämnar er i elden
må ni göra vad ni måste
Jag har bett alla böner som finns
för er förut, men nu
INGET MER MEDLIDANDE

HÖR NI DET!!!?
Jag vet - vi sägs ha eviga band.
- NEJ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag klipper nu, klipper nu, klipper nu
ÄrkeÄngel Mikael skär genom våra
essenser, bevara mig på min sida
ÄrkeÄngel Rafael spolar mig ren
ÄrkeÄngel Azrael ler mot döden
döden i mig
Jag dör värdigt
min dåliga Quinna får falla
ned död i havet,
orörd av människohand
bara mjukt singla ner

Kvar är bara jag
föräldrafritt
Änglafritt
ateist en liten stund

Jag är ensammast i hela
Universum
men inte i
Multiversum

DU
DU
DU

håller min hand
DU
som
ärligt
och trofast
ALLTID
älskat
minnet av mig

Vi som lever i skuggorna
Gud, vi möts snart åter i ljuset

Du, älskade
- jag tror det blir
innan jag dör

Du.....
Du...
Du...

Har inga ord kvar...

Har Du?

 

______________________________________________

© ORD & COLLAGE*
DominiQue NVC Costa
Våren 3 April
KÄRLEKSKAPITALETS ÅR, 2016 eft.Kr

*COLLAGE med två egna foton med powersmothie, mitt öga och en kraftplats, vidare min Vedic Art "Victory". Rosen är en mandala, ett själsporträtt av mig som jag förärats i gåva av min clairvoyanta vän Carola Lind samt tre lånade utvalda bilder.


OBS!
Jag tackar på förhand för eventuella applåder
och kommentarer här öppet, och ej via mail:
Varmt Tack ♥ Jag älskar om Du läser mitt hjärtas Ord ♥


Ingår i pågående bokprojekt:
___©__ EN SINNLIG QUINNA
Med:
Berättelser, funderingar och betraktelserna i åtrå, sensusalism, existensialism, passion, spiritualitet, magi och kärlek med en touch av mirakel. Om Quinnlig urkraft och frigörelse av präglingar, prestigelös strävan efter det Sanna nakna hjärtat. En kärlek och ridderlig hyllning till Gudinnan, Drottningen, Quinnan inom oss. Quinnan i mig.
https://www.poeter.se/Las+Bok?book_id=5624

 

///När vi ser bortom begären, när vi vågar möta Djupet. Blodet. Tårarna, först då kan vi dö, för att återuppstå och Älska i det nya riket - Hjärtats rike. Där vi är regenterna. Från slavar till uppresta själar, Drottningar och Kungar - Hjärtats äkta vara.///

 

 

 

 

 




Fri vers (Fri form) av DominiQueen
Läst 548 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2016-04-04 01:27



Bookmark and Share


  DominiQueen
Ja Tack Max, har läst Din kommentar om och om igen, vill bemöta den klokt, men Du har väl sagt allt som finns att säga... :-)
dock väljer jag med en dåres envishet och ett barns oskuldsfullhet att tro, att tro på mirakel, det med symboler är bara för att ge kraften en skepnad, religioner står mest i vägen för urkraften då människor ska rota, peka och dirigera i sin sturskhet så långt från det ödmjuka jag älskar en kan komma... Fy!
Jag ogillar religion, men älskar det Gudomliga, eller som jag ser det ett skirt vitt ljus.. Inget namn i detta, ingen tanke, inga ord, bara ren, ren kärlek, bortom rum, tid, form och norm, bara en närvaro.. Ljuvligt.

Ja manifestets kaptener, och inga martyrer och offer i båten tack :-)

Tack för härlig respons,
Önskar Dig en fin afton min vän
DominiQue
2016-04-04

    Max Poisé
En inbiten agnostiker som jag förundras alltid av denna bön till Gud och jag inser snabbt att bön är inget annat än ett hopp, eller en önskan att något ska slå in som jag inte vill eller kan göra något åt.
Egentligen är vi summan av alla våra val. Det som skiljer människor åt är vart vi startade vår resa och detta kan ju naturligtvis göra vissa val i livet enklare respektive svårare, men det är dock den naturlagen vi måste leva med.
Vi är ju själva vår egna kaptener i resan som många kallar för livet och vi är ju också ett offer för all orsak och verkan!
2016-04-04

  DominiQueen
Tack Stranberg, Din kärleksfulla attityd och vänskapliga varma uttryckta omtanke rör mig djupt... Allt kan inte skrivas rakt ut, men mitt hjärta är prövat och ändå... ändå...ändå ger jag inte upp, jag vet inte hur jag överlever, men överlever gör jag - som buren av en kärlekens Ängel. Jag skulle kunna varit förkrossad, men icke...

Som ett barn fortsätter jag ändå tro, blodig, sårig, sargad, men jag känner mig bara ny och yngre, fattig på papperet men rik ändå... Andas i paradoxerna...

Tack ja Du är ödmjuk och min vän, då är kramen okay och välkommen.. Tack min käre vackre vän.

Sov så gott säger jag igen.
LoveBlessings
DominiQue
2016-04-04

    ej medlem längre
Ord för dig finns alltid men här blir mina ord tysta då jag ser en älskande människa, en kvinnas lidande över kärlekens onda, brutala baksida.

Kram vågar jag nu skriva, tror du gett mig den tillåtelsen och den är min enda tröst...en cyberkram i det tysta kalla universum
2016-04-04
  > Nästa text
< Föregående

DominiQueen
DominiQueen