Jag ska berätta en saga. Den är tagen ur verkligheten och handlar, som så många andra sagor, om en man och en kvinna.

Mannen levde på sitt håll i världen helt omedveten om kvinnan, om han levde lyckligt vet vi dock ingenting om.

Kvinnan levde, kanske inte helt lyckligt, sedan många år i ett förhållande.

Av en slump så träffades mannen och kvinnan, helt virtuellt, på en datingsida och kanske ett visst tycke uppstod eftersom en träff bestämdes.

Hemma hos mannen välkomnades kvinnan med nybakta laktosfria kanelbullar och hon lät sig väl smaka, faktiskt av både det ena och det andra.
Nya träffar bestämdes eftersom de båda tycktes trivas i varandras sällskap. Kvinnans tidigare mångåriga förhållande var snart ett minne blott.

Så gick det som det så ofta gör, mannen utforskade nya jaktmarker medan kvinnan sörjde den man hon allvarligt trott varit ”menad” för henne. Vänner sa, så som vänner ofta gör ”träffa någon bättre man, han är inte värd dig”. Tyvärr hade inte kvinnan samma insikt, eller åsikt, som vännerna hade.

Kvinnan kunde dock inte sörja i oändlighet utan träffade ett antal aspiranter till titeln ”min karl”. En av dessa föll henne i smaken och ett nytt förhållande etablerades.

Även om allt nu var bra så dök ideligen besvärande tankar upp i hennes huvud. Mannen som hon visste var ”menad” för henne kunde inte helt glömmas bort. Kanske kan man ana en viss besatthet i henne. Det var i alla fall vad hennes vänner tyckte, visst borde hon nu vara belåten med en man som älskar henne.

Men nej! Det var är hon inte!

Utgången på sagan kunde varit mycket oviss om det inte varit så att han som var ”menad” för henne plötsligt hörde av sig igen.
Efter ett antal träffar, och mycket tandagnisslan speciellt från kvinnan, tog hon sitt pick och pack och flyttade in hos mannen. Det var ju vad hon alltid önskat. Tydligen önskade också mannen detta, varför är ovisst.

Nu lever kvinnan lyckligt, nåja nästan lyckligt, i vänskap med mannen som alltid varit ”menad” för henne. Sanningen har dock hela tiden varit den att kvinnan faktiskt älskat mannen.
Slutet på den här sagan vet vi inget om än, det beror enbart på mannen och kvinnan.
Kanske blir det som i så många andra sagor ett lyckligt slut, kanske inte.