fallit faller fällt
dessa stjärnmantlar
skimrande bärs av natträd
uggla sveper vind in i rotvältas lä
så förtälja de färden skogen vandrar

och jag äter inte bittermandlar
smaken är söt
dunkla andas mina ögon
natten häller regn
knackar manar
tyngden drar mig samman i en knut
i dunklet söker jag lösa knuten
krampen greppar mitt hjärta

tonar

ut

jag har ropat utan hörsel
gångarna tröttnade snäckan sprack av
hammarens slag faller för hårt
ångloket med alla vagnar far över kanten
svävar i stupmun kolare torkar med snusduk
svettpärlor ur panna
ryggstöten drabbar
missar
min hand glider ur grepp
klipporna spetsarnas käftar
havet sköljer lagunen
ser en kvinna i en hand
hon är kommen trädgårdsmästarinna

borta från

syn

*

*

*