Jag tycker om den där snigeln
som kommer med ett budskap till kejsaren
som fångar vindens längtan
stenarnas svårmod
gräsets envisa styrka
som rör sig med svår möda
och lämnar en sträng
av frustande energisk saliv
över asfaltens bergslandskap

Jag tycker om den där snigeln
som pejlar så ängsligt med sina antenner
som riskerar sitt liv
för att färdas över en skyddad gångbana
som gör en tvåmetersfärd
på dygnets ljusa timmar
men inte glömmer sitt mål
på andra sidan bergen

Jag vill färdas med dig
och lära mig av din ödmjuka strävan
ditt tålamod och din envishet
så att jag som människa
kan möta andra människor
med den långsamhet
som lyhördheten kräver
Jag tycker om den där snigeln
som bär universum i sitt skal