Sten efter sten bar de

Släpade sig fram

Det var tungt

Men deras vilja var stark

Sten efter sten bar de

Hans ord var lag Hon var underkastelsen

I åratal släpade de 

Byggde upp

Högre o högre 

Ett hus Där basen var olik

Av ord som inte formade

Skapades en kärlek En motpol

Runt deras hjärtan tyngde det

När orden skar sprickor I betong

Sten efter sten lossnade

Allt rämnade

Det blev alldeles tyst

När huset försvann