Jag har legat här på marken, så länge jag kan minnas
Låg här för jag tänkte att minnena skulle försvinna
Dina beröringar har kallnat för länge längesen
Mina tankar om dig har blivit mitt andra hem
Jag har levt i en bubbla där du inte kan försvinna
En bubbla där tiden aldrig kommer hinna
Ta bort dig från mig, slita dig bort
Den finaste gåva som jag någonsin har fått

Vinter kom tillslut och kylan trängde på
Luften blev till is, kall och grå
Jag började att inse, jag borde gå hem
Klockan fortsätter ticka, du kommer aldrig komma sen
Jag kände mig lurad, vart är din kärlek nu?
Ingen skulle göra detta, framförallt inte du
Lämnade du mig? Var jag dum att inte se
Du ville bara ta det jag hade att ge

Jag reser mig upp, tar ett andetag
För dig ska jag aldrig mer slösa en dag