Det mulnar över Stockholm
Kungsgatan går fram
regndroppar i håret
men där känns ingen skam
tegelpannorna gråter
asfaltsbubblor i natten
gråspräckliga fasader
och rännilar genom vatten

De utstötta gestalterna
sover tusen timmars blund
de filar på sina anekdoter
sociala mönstrets grund
musikanterna på Hötorget
har lagt av sina handklaver
staden är fylld av mörker
ingen färgsprakande baner

Det blåser över Stockholm
uteliggarens bistra vind
vita bergens matador
står vid porten nästan blind
en håv för allmosorna
och det lilla de kan få
tidningen ingen läser
medan molnens färg är grå

De krossade glasänglarna
och isflaken på driv
korten ligger utspridda
en ödesmättad giv
dimridåerna anas långsamt
ett smutsigt Sergels torg
staden där i mörker
socialförsäkringens borg

(Copyright © ULJO)