Man kan bli förälskad i små enkla rader.
läser vid ett fönster på glänt när man hör fiskmåsarna
nere vid havsvikens mynning

de höga kranarna och fartygen som lägger till och lossar
havsräkor och krabba

Jag ligger med halvöppen famn och låter högar med dikter
och sånger om vartannat
förvandlas till fåglar.

De måste flyga fria, mina tankar är ett instängt liv,
de far omkring som bubblor
i tystnaden

Man inspireras, det som ger livet mening.

Skulle vilja vara miljardär och köpa det där kråkslottet,
två Bentleys och en Cheva

att dra runt i
när man är full.

Gärna i bakskogarna bakom alla utposter och civilisationer.
Nere i ljuskällan
nere i vattenmånens bryn


att lösas upp till intet och utkristalliseras.
våra molekyler och vätskor
till dagg och fukt,
regndroppar och fauna
kust och hav
och förmultna som en del av detta kretslopp

Utanför kommer regndroppar från ingenstans,
ett mörkt moln har lagt sej ovanför huset.

Jag drar för och ser hur fåglarna i trädet vinkar och vill tillbaks in.
Jag öppnar och låter dom blåsa in
och falla på mitt skrivbord.

Jag klappar
de ömma skira fjädrarna
ser orden hur de lever.