Det får inte plats i mig att orka, den sorg som bor i oss alla. En person väljer och sedan faller vi alla. Hur kan det få vara så?
Vi dansar, vi sjunger, vi älskar, vi finns här.
Men ska vi alltid behöva se oss om över axeln.

Nej

Vi ska dansa som vore våra sista dagar räknade, och vi kommer leva för evigt.
Syskon, älskare, vänner.