Redan medlem?
Logga in
MEN MATEN VAR GOD ...
Så trött på skiten ibland
gamla oförrätter som fick stå oemotsagda
av respekt för äldre
så uppfostrades jag av militären
som aldrig brydde sig om respekt för mig
och jag teg och tog emot förklädda elakheter
från en dålig familj var jag, sa hon
missfall var nog bäst
slösaktig var jag också
skulle jag verkligen gå på min pappas begravning
honom som jag aldrig brytt mig om
honom kände hon men berättade inte
förrän han var död och att han saknat mig
hon njöt av att det var för sent
och jag förbannade första gången jag teg
av respekt för henne och fortsatte med det
men en kvalité hade jag
hon berömde mig för maten jag lagade
det var allt
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Elisabeth Nilsson
Läst 326 gånger och applåderad av 15 personer Publicerad 2016-07-14 17:19
|
Nästa text
Föregående Elisabeth Nilsson |