Orrlekens djup
var svartare än jag trott
Inte anade jag dess kraft
Hur den drog människorna
tills sig med sitt pockande
och sin lovsång
Jag föll jag däri
sprattlade med benen
försökte simma till ytan
men jag sjönk
Där nere under mina fötter
fanns den leriga botten
där inget kan ta mark