Ytskiktets lätthet
i regnet Alice
de fria fall
i törsten som dunstar på bakgårdar
som flyger
allt det som vänt sig
om i ljuskäglor och rök
utan att hålla
utan att vara
bara så
som vrider sig
förbi
mot sig
från sig
och tyr sig
flyr
som halkar ramlar
som fryser sig
som far
uppehåller sig
det lyser rumt dig Alice
som bär
bär dig
och bergen
och marken
och sen Alice
aldrig sen Alice...