De vill mig reta upp, och när jag sedan tillbaka skäller. Går de till farbror Polisen, begår mened och tårar fäller. Aj, aj, tanten hon var dum och sa elaka ord. De undanhåller sin egen provokation för konstapeln, bakom sitt förhörsbord.

Småungar, jäntor och pack, som är idioter i stan. Försöker att sätta dit mig, för deras falska spel, jag börjar tyvärr att bli van. De står och gapar och skriker, och med mig vill bråka. Skrattar, flinar och hånler, när de mig på krogen ser, och till mig elaka ord språka.

Konstigt att jag reagerar, och ryter tillbaka. Jag är blott mänsklig, har gjort en del fel, om jag mig själv ska rannsaka. Åratal av förföljelse, och kränkningar jag upplevt. Bägaren rinner över, och jag agerar dumt utan eftertanke så skevt.

Tränar på att vända ryggen till. Stänga hörseln, blunda för vad de vill. Dessa mobb i stan, och på nätet inget samvete har. Varje tillfälle som ges att mig sänka, de tar. De sluter samman, deras vänner som pratat ihop sig om att vittna samma falska story. Finns inget samvete att tala sanning, och säga I´m sorry. Har blivit dömd pga deras mened i rättsinstans. Att ensam stå där och försvara sig, hade inte en chans.

Trots både sms, PM från Facebook och deras kommentarer som bevis att mig fria där. Jag har aldrig haft vittnen som ställt upp för mig, för ingen håller mig så "kär". Jag har PTSD och ADHD, som får mig verbalt aggressiv i en motattack. Orden rinner ur mig, finns inget stopp när jag blir lack.

Men nu sedan länge, jag försöker att hålla käften och inte "bjuda" till. För de vet hur jag kan reagera, det är exakt det som de vill. Snälla håll avstånd, kom inte nära och gör dina försök. Jag känner dig inte, du är inte min vän, vill inte ha något stök.

 (vet inte om jag har postat upp denna text tidigare...den är skriven 2015)

Bilden hämtad från Facebooks nyhetsflöde. Vet inte upphovsman.