|
PÅ MOLNETS KANT
Låt mig
bara få vila
i ro
en stund
släppa tankar
som luftballong
mot himmel blå
låt mig
bara få ligga
på vita moln
med rosa kanter
förnimma
flyktig doft
av kärleksrus
Fri vers
av
Elisabeth Nilsson
Läst 242 gånger
och
applåderad av 14 personer
Publicerad 2016-08-09 17:45
|
|
KattenKin
Mysiga ord när du klär din längtan, riktigt fint.
2016-08-12
|
|
|
Dan Myrbeck
PÅ MOLNETS KANT
är lekfullt elegant.
Inget är som lätta tankar
som får lätta ankar...
2016-08-12
|
|
|
M.Eta
Underbar önskan.
2016-08-10
|
|
|
ej medlem längre
Jag tycker som Petter Wingren. Kan hålla med om vartenda ord. För visst är detta med rosakantade moln ironi? Livet är så mycket mer komplicerat än så, men visst - det kan vara enastående ljuvligt också.
2016-08-10
|
|
|
Petter Wingren
Gillar dubbelheten och smärtan inbäddad i moln med rosa kanter, omöjligt att avgöra om det är ironi, uppgivenhet eller dyrkan av lyckoschabloner. Det finns säkert fler tänkbara tolkningar, som att befinna sig i spegelhuset och inte hitta ut.
2016-08-10
|
|
|
ULJO
Underbart fint skildrat
2016-08-09
|
|
|
Blomma-Stjärna
- det behöver inte vara så krångligt, säger dikten, mig - - - och jag håller med... fantasin och naturen och intentionen att släppa sina tankar som ballonger - allt det tillsammans ger krafter att räkna med!
2016-08-09
|
|
|
ej medlem längre
Att släppa taget och bara sväva, ger ro och vila åt sinnet.
2016-08-09
|
|
|
Nästa text
Föregående
Elisabeth Nilsson
|