dessa

tunga händer

lyfter tankar

ur glödande pannor

där

bottnar

bränts vid

svarta flagor

lyfter ur lindade

är

svarta fjärilar

med lysande antenner

så är du

det skira gryningsljuset

regnljuset

träden häller i mossen

detta ljus

målar ljusa skuggor

feer

leder väg

när sagor inte längre berättas

lyssna in i ditt hjärta

molnen

viskar

se

se

vi är nära vi är här

stig in så stiger vi in

i dig

molnen smeker trädens toppar

lindar sjalar runt berg

sträcker hand

till

sätt dig här in i

molnen bär

mig

jag är nu

ett moln

buret i silverskimrande ögonvikar

fråga mig inte

vad komma

skall

det bladet

släppte skymningen

i natten

det bladet

är askan

eldens täcke

den

blåsten

hålls sluten

i handen

fråga mig inte

vad komma

skall

det svaret är hällt

i indigonattens

rosenskål

så är det min käre

du har ännu inte insett

det räcker nu

när sagor inte längre berättas

lyssna in i ditt hjärta

jag är nu ett moln

buret i silverskimrande ögonvikar