Ute har sitt eget språk. Sitt eget fallande. Sin egen rytm. Hivar och drar. Upproriskt. Andandes. Borden fylls av kakor och bakelser. Himlen av ankor och tjocka flodhästar. Ansiktet söker in i varje vrå. Söker sitt drag över ytan. Och människan suckar. Ställer sig bland blomster och fodrar giraffer. Talar sanning och ljuger med samma snabba vändning som. Människan. Jag. Knäcker bubblor över en skål av guld. Och lyssnar.