värken är en vind

som blåser in 

fyller mina leder

med varma strålar

det sticker och ilar

bränner och slår hål

jag läcker energi

och jag blir någon annan

inte längre glad

orkar inget

knappt lyfta kaffekoppen

den heta drycken skvimpar över

sugrör blir min bästa vän

långsamhetens lov känns ljuvlig

att bara få sitta i solväggen

lyssna på flyttfåglars kakafoni

och önska att jag var en av dem

på väg bort mot varmare land

att få microsova i vinddraget

känna doften av frihet

inte vara fjättrad till jord

i flämtande värkande blues