Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

För dig

Det må ha blivit frost, på gräsets kala toppar
Vattnet kallt och kyligt, inga fiskar som leker och hoppar
Luften i mina lungor åker ut och fryser till is
När morgontimmarna vankar är luften full med dis

Rosenbladen vandrar på luften ner till backen
På dom finns små droppar som är gjorda utav vatten
Mina kinder blir bitna av luften som är kall
Trädens alla löv ska snart försvinna i ett fall

All naturens liv börjar försvinna med detsamma
Händer mig nog med, om jag beslutar mig att stanna
Den varma yllekappan är inte längre varm
Strumpbyxorna mot bänken har fastnat i en skarv

Det finns en plats bredvid som inte värmts på ett tag
För den kan jag sitta här tills natt har blivit dag
Jag vill sitta här tills frosten har lagt sig runt mitt ben
Det enda som lyser är månens starka sken

Jag ska sitta här tills kylan har tagit min värme med sig
Om du inte dyker upp, gör jag det för dig.





Bunden vers (Rim) av Vissen
Läst 401 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2016-09-01 19:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Vissen