balanserande på

trivialiteternas


smutsgrå gärdsgård,




framfördes

deras dagar,


tveklöst,


allt närmare

avfallshögen

"gödselstacken"

- tigandet, DÖDEN.



dom hade tänkt sig

att komma fram till


H E R R G Å R D E N,

och inta den med

pompa & ståt


men som läget alltmera

visade sig för

HUBERT och VERA

och alla barnen,


skulle nog

det sk statar-torpet

komma att bli

deras framtida boning.




Året var 1846,

och platsen armodets

SMÅLAND



och nutiden vår

var en framtid

på den tiden


en skimrande hägring

av välstånd

och allas jämlikhet.



Dom drömde om

ett blågult Sverige

om en SÖRGÅRD

med dansande lyckliga barn

på alltid sommargröna ängar.

En suggestiv väv

av illusioner.



FRID & FRÖJD

alla dagar.


Amen.








/Dom skulle bara

ha vetat,


sett drömmen

Sverige

anno 2 016.