Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sorg

 

I en vindpust

lyfter mina lockar

och allt blir

en saknad


Fri vers av StinaJ VIP
Läst 219 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2016-09-04 13:02



Bookmark and Share

  lodjuret/seglare VIP
Ibland kan en undra om det är könet eller personen, som håller i penseln, som gör tavlan, verket. Kort om kort?
2016-09-08

  Stephie
Så fint beskrivit. Precis så.. som om det som en gång fanns, försvinner helt i en ena vindpust.

På ett mästerligt sätt hanterar du allt detta och mer i några få ord. Jag bockar!
2016-09-08

  H.C.B
fint! men varför en saknad. Du sågs ju så glatt leendes där med lockar och vindar.
2016-09-06

  Marita Ohlquist VIP
Med några små ord förmedlar du en stor saknad!
Bra skrivet.
2016-09-05

    ej medlem längre
Wow! De lyfta lockarna är en mycket vacker symbol för tomhet och sårbarhet, tycker jag. En naken och både konkret och abstrakt dikt!
2016-09-04
  > Nästa text
< Föregående

StinaJ
StinaJ VIP