Vad finner vi när vi kikar på mitt släkte? Var mina gener kommer ifrån?

Min far älskar sitt arbete,
Han älskar det kanske mer än allt annat.
Han var förtjust i min mor.
Deras bröllopsfoto är en lycklig bild
En god förhoppning.
Så blev det inte.
Min far är många saker:
Min biologiska far,
Han har varit min anställare, 
men också en horkarl.
Min far är en godtycklig och godtrogen dåre.
Han sprängde ett ärrat äktenskap, 
när han anlände från Thailand med klamydia. 
Och lika väl är det, han dolde många lögner. 
En lång historia av svek drogs ur honom,
av en oundviklig sanning.

Han är Pater Noster. Min far på distans.
Jag har känt honom i två årtionden,
men jag vet inte vem Jan är,
men Jan är ändå en del av mig.
Hans namn står före mitt namn i mitt namn. 

Här har ni min far:
godtrogen och otrogen,
känd men okänd,
min oönskade namne,
ynkryggen.
Han är inte min pappa. 
Han lämnade ett hål i mig. 

Min farfar skämde bort mig som ung. 
Han är som min far. 
Tror pengar är en ersättning, 
för riktig kärlek. 
Jag var hans favorit som barn. 
Jag var förstfödd och mansfödd
Jag fick det jag ville, alltid.
Mina systrar fick inget förutom chokladaskar till jul.
De såg honom knappt, aldrig.
Unga flickor hade han inget intresse för. 
Inte såhär unga och besläktade
Farfar lärde mig en två viktiga lektioner. 
Han lärde mig om orättvisa och privilegium. 
Han var en duktig lärare. 
Farfar leder med exempel. 
Så gör en företagsledare. 

Min farmor lärde jag aldrig känna. 
Hon avled i bröstcancer i gryningen av min fars tonår. 
Där går djupa ärr.
Så djupa att jag inte kan rita någon karta över dem.
Jag har hört att hon var trevlig, god och lite perfektionistisk.
Man talar inte illa om de döda. 
Jag tror jag skulle gillat henne. 
Min farfars hus har legat i stasis sedan hon dog 
Min fars känslor lika så. 

Jag tycker synd om min far. 
Ju mer jag vet om honom desto svårare har jag att anklaga honom, 
Att hata honom, 
Att överge honom. 
Ibland vill jag ge honom en kram. 
En kram som den jag gav honom dagen han flyttade ut från vårt hus. 
Han grät som ett barn, 
som en tolvåring som förlorat allt. 

Hans hål är större än mitt. 

Han är min pappa. 
Min pappa är sönder.