Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Livets gång


Dit Vandrar Jag Oinbjuden

Dit vandrar jag oinbjuden

Berövad, bestulen ifråntagen mitt jag
vankar fram i en kropp som inte är han
nu försvinner jag, min edsvurna madam
hon som ser skiten som landar
hon som bryter sand

Tårar spelar roll när jag om någon försöker se
så svårt att dansa när synen inte är med
Kräver livets levnad och en skapad gud ser ner
vilsen vandrar han fram

Trasig trevandes i livets periferi
där slutar vi
Bunden i sjukdom
Ett avslut, ett avrundat melankoli

https://www.youtube.com/watch?v=G5wRXic71Ss
Att ha i bakgrunden.




Bunden vers (Rim) av Frostheim
Läst 403 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2016-10-01 13:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Frostheim
Frostheim