okej okej okej... Inget bättre för mig så varför inte skriva lite?
hon pratade om hur speciell hon va. hur smart hon är och hur korkade män va. ändå sökte hon deras uppmärksamhet och bekräftelse vilket tog mig osökt tillbaka till en av mina favorit citat "As I watch the dog chasing his tail  I thought dogs are easily amused. then I realised that I was watching the dog chasing it's tail" och hon älskar mina svar, å jag blandar hej vilt ifrån mig själv och genomskådande i allmänhet. Verkligenheten är ganska enkel om man söker den. De handlar om vana och tålamod. Hon älskar inte mig. Trots att jag alltid finns där för henne men det passar mig otroligt bra. Jag åker gärna över till England/ London ett tag. liksom på prov men är inte intresserad av att bli en permanent vad det nu än är hon söker? alltså jag vet vad hon söker... hon vill ha någon som bjuder henne på lite äventyr då och då å lite lusta men förutom det låter henne the fuck vara. Och det är jag det. tror vi? jag bryr mig inte. Vilket som så är det bara ännu en grej, är ni med?

Och jag vill vara fri. tokigt fri. galet fri. skratta i mörkret fri. jag ni hajar... Det finns liksom ingenting annat som verkligen kittlar mina sinnen. ni ser allt är väldigt trött, tråkigt och upprepade. tragiska magplask i samma situationer, i nya och gamla personer...

oo jävlar solen bara ligger på... myser med min hud. Fan va episkt! jag känner mig verkligen som något i solen. Och kvinnorna går förbi och jag ser bara skrev och bröst och deras vilda skevhet. deras lust för det vanliga utöver det vanliga. Man ska passa sig. Deras skrev och bröst är fina. Men de är en sluthållplats, en dålig sådan, en tråkig sådan... en bostadslån och barn... framtiden förstörd sådan... bo byggare enda in i märgen. måste vara vaksam. hellre någon som knullar runt och är lika rädd för att kalla det för någonting som jag. hellre en som lämnar en med hjärtat i tusen miljoner bittar än någon som stannar kvar tills allt är tråkigt och dött.  egentligen så vet jag att jag vore bättre  utan någonting, men ingenting är medicin för de veka och tokiga... men jag ser det jag ser och det hungrar, lockar, och fångar min blick och solen målar på... kysser mina sinnen.  härligt avtöcknad.
det är därför jag säger upp mig från mitt jobb. De vill ha mig där. jag ser slutdestinationen framför mig och jag kom inte till Gnosjö för att stanna där. de va ett nödvändigt ont. men jag har jobbat gratis i två veckor nu för att stilla mitt egna samvete lite. Jocke tror jag är någon ideell galning och det kanske jag är? iaf mitt samvete. "aldrig varit med om att någon jobbat gratis"
"tja du vet... ni har gett mig chansen att förverkliga mina mål och jag vill liksom visa hur tacksam jag är" det lustiga är att vi bondade lite efter mina jag vill här ifrån snack med Jocke. Jocke är okej. De är dem allihopa. Men jag klarar inte av att folk planerar en oviss framtid med mig. Allting delas upp i säsonger och förpliktelser... Skuggorna håller med. ler. De vet vad jag menar... en fluga kryper på mig. Det kittlas. myror har börjat hitta in i husbilen. Och allt håller på att falla samman. Men jag väljer att le och låta det ske.

Jag snackar för mycket om mig själv. Man ska aldrig snacka om sig själv om man verkligen vill skriva bra grejer. en bra text är som ett slagsmål... borde fylla en med samma liv... samma rädsla och galet mod.
Och om man vill skriva bra poesi. håll det enkelt. saker måste inte vara så himla dramatiska. jag gillar lite fart och fläkt. jag gillar liv och provokativt. De kan vara platt om det verkligen är det. sex kan vara väldigt platt.. Men det är det ingen som skriver om. Skriv om sådant ingen annan gör.
nu satans helvete. nu fan alltså. när benen brinner av mjölksyra så brukar jag fästa blicken på skuggan på asfalten. De tar bort mig från det. jag sätter mig själv utanför mig själv. de är så man knackar ner bra ord.

torkar svetten och siktar mot ett ensamt liv. ridandes på galenskapen. förstå mig. jag gör inte detta för att ha någonting att skriva om. jag gör det här för att ha någonting att se fram emot...