far

Father

pappa

håller dig på armlängds avstånd

dina avgrundsdjupa hål

längtan efter din doft av rakvatten

vid min säng om kvällen – och världen var mystisk, du målade den

Vart gick du?

Vart tog jag vägen

tomhet surrar i världen och du är längre bort

varför slog du mig med dina ord

varför var dina öron slutna

jag ville bara vila i din famn

det tålde du inte. Du skulle tänka bäst.

Jag ville inte. Jag grät inom mig

Vart gick du? Var är du nu

jag ser dig i mig. Jag ler och jag är du. I spegeln

och i mina ord, rader

jag har tårar om dig.

Broarna höll inte.

Jag tog din hand, höll den när du var döende.

Du ville ha mig dit igen, du ville vila i mig.

Jag gav det till dig.

Tårar upphör inte inom mig

håller dig på armlängds avstånd.