Den som äger ett eller bara tillbringar natten i ett sådant etablissemang, det spelar väl liten roll om en ändå sover och är som borta för världen just då? Säg inte det. Upplevelsen är minst sagt olika, såväl för den människa som gör just det, var i livet den befinner sig och om den lagt sig glad som en lax, fri som nors eller arg som ett bi. Skrattande som en mås, ljugande som en häst travar eller helt enkelt lugn och lakonisk som en sådan där mula eller åsna som om den kunde tala, även skulle kunna ha något att säga om livet också. Eller ha vett att hålla tyst om saken och låta endera person få ta reda på saken själv. Antingen en är sedd på som en fixare, idiot eller bara vanlig krämare och jobbare som torkar svetten ur pannan och tar ett som extra handtag innan det är som dags att skölja ner den möjligt främmande maten med ett glas innehåll. Mycket finns att säga om hotell. Hur det ser ut för en främling som stiger ur sin taxi för första gången i den staden, med bara metrar och viss väntetid från flygplatsen och dit. Till den som känner det något sedan redan innan en tid. Till den som betraktar huset som ett andra hem eller i alla fall sin arbetsplats. Kanske beror ens humör och möjliga effektivitet även på en själv och hur att som tackla vart problem som alltid kommer som en kär gammal vän, plötsligt och ovälkommet eller som en alltid svarar med ett välsmort leende utan att göra stort väsen av sig heller. Ett hotell består i och för sig av en sorts ständig öppenhet, ett hus med många rum, bara att det innehar en sorts lyx, dyrbarhet och hemlighet att ta in där. Alldeles oavsett hur gammalt det är, fått skära ner på personal eller känns som så möjligt välkommet också. Det finns böcker om hotell. Såväl om deras möjliga mat, köket alltså, som historik eller just det som skribenten lagt sig en smula vinn om att ta upp. Det finns som sagt mycket att säga om hotell och du kan ägna resten av ditt liv åt att skriva om det och ändå inte kunna få med allt som finns att berätta om ett enda av dem.